Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroppsvård och själavård - III. Medicinskt-vetenskapligt tänkande och religiös erfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som lever på vetenskapens nöd, och en sådan
Gud, som ständigt är satt på indragningsstat.
Ej sällan ha teologien och tron visat en
underlig oförståelse för den objektiva
vetenskapens metoder och resultat, vilket lett till
vetenskapsmännens förakt för all tro och för den
andliga inblick i universum och evighet, som
endast religionen kan ge. Det är nödvändigt,
att båda parterna komma till tals och söka
förstå varandra. Man kommer ingen vart med
benhård dogmtro och intellektuellt översitteri.
Framför allt borde ingen, syns det mig, på den
kristna fronten förakta intelligensen,
tankeförmågan och forskardriften. Det andliga arbetet
på att intränga i tillvarons förklaring och i vår
andes frälsning och mysterium är som
Söderblom sade en gudstjänst, som aldrig får
upphöra. Vilket område en forskare f. ö. än
bearbetar, om han är teolog eller kirurg, märker
han snart själv, att han är en ringa tjänare med
begränsade order åt ett stort, förnuftigt och
övermänskligt sammanhang, där troheten
ovillkorligen blir till gudstjänst. Söderblom anger
tre bud i all forsknings etik: ovärldslighet,
självtukt, ödmjukhet, som tyvärr ej alla som
kalla sig vetenskapsmän känna till.
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
