Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroppsvård och själavård - III. Medicinskt-vetenskapligt tänkande och religiös erfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liv, gods och guld, allt förstörs eller förloras i
en handvändning. Vi måste därför leva så att
vi när som helst utan klagan och fruktan äro
beredda att uppge livet. Först då vi kommit så
långt, börjar vår frimodighet att växa. Först
då få vi också kraft att gå lös på alla svåra
och vanskliga uppgifter i en vansklig tid och
först då få vi andlig och kroppslig hälsa.
Vad som således har skett är inte det, att
vetenskapen är bankrutt. Vetenskapen kan
aldrig göra bankrutt. Vetenskapen är utslaget av
ett av människosläktets ädlaste anlag. BankT
rutt är däremot utvecklingstankens grunda
optimism och tron på att människorna så
småningom skulle bli bättre och lyckligare, när den
starkare segrat i den fria konkurrensen med
själviskheten som drivande princip. Bankrutt
är också upplysningstidens tro, att människan
blir bättre och lyckligare, endast vi lära oss se
och förstå. Kunskap ger visserligen makt, men
den ger icke förmåga att välja mellan gott och
ont, den kan ge mig makt över annat, men
aldrig över min egen vilja. Inga sociala reformer
kunna någonsin göra ett folk lyckligt, så länge
individens vilja förblir egoistisk. Men vi skola
å andra sidan ej tro, att vi, även om vi bli fria
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
