Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från arbetet i en Oxfordgrupp - III. Vardagsliv och samhällsplikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(x937) I vårt eget land, som länge varit
splittrat i två nationer, som talat två språk och tänkt
och känt på diametralt olika vis, börja vi söka
varandra i samförstånd, därför att vi förstå,
att vi höra hemma varken i öster, dit den ena
flygeln ville draga oss, eller i söder, där den
andras sympatier voro. Både Österns och
Söderns nuvarande ideologier äro oss alldeles
främmande. Vi ha instinktivt i blodet
frihets-arvet från våra fäder och äro sedan
århundraden genomsyrade av en frisk och sund luthersk
kristendom, som visserligen många just nu ej
vilja veta av, men som trots all synd,
njutningslystnad och världslighet, som för tillfället
behärska stora delar av vårt folk, ligger på
botten av vår folksjäl och bara längtar att få slå
ut i blom. Jag hör redan i andanom
socialdemokrater i jubel och trosvisshet sjunga »Vår
Gud är oss en väldig borg», om man från
främmande håll bara vågar fingra på vår
religionsfrihet.
Trots ett halvt århundrades avkristning har
det nu gått fram över Norden en våg av varm
och äkta väckelse. I en Oxfordgrupp behöver
man inte fråga, om vi vilja vara med, utan om
vi vilja utan fruktan lyda, då vi kallas till ver-
1S5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
