Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en och samma religion och i mångt och mycket samma
lefnadsvi]lkor, samma bildning och seder. Härtill kommer
ett ytterligare föreningsband, som utmärker denna union
framför alla andra — ett fullt sammanhängande och för
sig afslutadt geografiskt läge. I Europas bortersta vrå
sitta svenskar och norrmän tillsammans, af vida vatten skilda
från andra folk, således af själfva naturen bestämdt
hänvisade till hvarandra. Ej under, om denna tydliga
fingervisning satt sitt märke i de båda folkens medvetande:
eftersom "Gud hafver dessa två riken så landfast sammanfogat",
kom Norge en gång under medeltiden (1449) till Sverige,
och vid nuvarande unions planläggning (1812) taltes det
också om huru Norges "geografiska läge synes utvisa, att
naturen själf bestämt detsamma" att vara en del af Sverige.
Här, om någonsin, tyckes det således som om
förutsättningarna för en lycklig statsförbindelse vore för handen.
Men — vi hafva sett blott ena sidan af saken; vi skola nu
vända på bladet och betrakta den andra sidan.
Det är klart, att om Tyskland trots katolikers och
protestanters naturliga oförenlighet, om Schweiz,
Österrike-Ungarn, Amerika, trots stora nationalitetsmotsatser kunnat
förenas i lifskraftiga förbindelser, så måste hos dem de
söndrande elementerna hållas tillbaka af ett större förenande
intresse; och det är icke svårt att finna detta intresse: det
ligger i deras gemensamma historia. Folken inom hvar
och en af dessa unioner hafva i hårda tider delat ljuft och
ledt med hvarandra, de hafva kämpat och blödt vid
hvarandras sida, de hafva därför lärt sig att betrakta hvarandra
som bröder, innan det trängre bandet knöts mellan dem.
Med de skandinaviska unionsfolken förhåller det sig icke
så. Seklerna närmast före unionen äro fyllda af deras strider
mot hvarandra; och unionen själf är det enas gärning mot
det andras vilja. Här ställer sig således mot den geografiska
synpunkten den mäktigare historiska. Men äfven den
geografiska förmånen visar sig, vid närmare påseende, ganska
tvetydig. Naturen, som enar, skapar äfven skiljaktigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
