Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven en ytlig blick på densamma kan icke undgå att finna
hurusom den både till form och innehåll bär tydliga märken
af att vara ett hastverk.
Som formella brister framstå — bortsedt från det
olyckliga, oss redan bekanta, förhållande att dess rätt icke
ligger samlad på ett ställe med skarpa yttre gränser, utan
delvis inblandats i ländernas egen statsrätt — RA:s orediga
beskaffenhet och slarfviga komposition öfverhufvud; bristen
på tydlig öfverensstämmelse i alla punkter emellan unionens
stadgar och landslagstiftningen (RA. § 7 och RF. § 39;
RA. § 4 och GL. §§ 22, 92); otydligheten i fråga om det
gemensamma områdets gränser; de omvägar, hvarpå Sveriges
ledning af utrikespolitiken fastslagits; underlåtenheten att
närmare bestämma, hvilka de frågor äro som angå begge
rikena, samt när den ena eller andra formen i RA. § 5 skall
användas; mörkret i frågan om norska stortingets rätt att
dela svenska riksdagens maktbefogenhet vid alla de tillfällen,
då han äger förordna om styrelsen. Vi igenkänna åter den
ödesdigra brist på formsinne, som vi redan funnit i sättet
för unionens tillkomst. Verkan däraf kunde endast blifva
en: tvifvel om fördragens verkliga mening med
unionskonflikter i följe. Alldeles särskildt kom den rätta meningen
i fara genom de sväfvande och allmänna ordalag, hvari
Sveriges myndigheter — Konung, Konstitutionsutskott och
ständer — vid 1815 års riksdag motiverade det särskilda
stycke i RA., hvilket enligt sin källa i GL. § 42 skulle
hvila på full likställighet emellan länderna. Det låg blott
allt för nära till hands, att man från norsk sida skulle fatta
dessa ord såsom gällande unionsrätten i dess helhet och
sålunda under åberopande af Sveriges eget erkännande vilja
supplera alla luckor och otydligheter i fördragen med denna
jämlikhet såsom allmän princip.
Så grodde tvistefrön redan i fråga om fördragens
tolkning; och skulle de slå ut sin giftiga blom i unionella
konflikter, så var det illa bestäldt med sättet för dessas
lösning. Här saknas nämligen hvarje annan skiljedomare än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
