Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reguliära styrkan; men visserligen blef denna styrka genom
1816 års värnpliktslag betydligt förminskad.
Ståthållaren var denna tid alltid en svensk man, men
utnämndes i norskt statsråd. Öfverhufvud användes också
inom diplomatien ännu blott svenskar. Däremot hade redan
1815 äfven norrmän börjat förordnas till konsuler, och
detta ehuru konsuler under denna tid utnämndes i rent
svenskt statsråd — visserligen en svår oformlighet, då
statsrådet i detta fall enligt RA. § 5 borde varit sammansatt;
utländska makters konsuler, äfven om de hade sin
anställning i Norge, mottogos också från början i svenska
statsråd, dock saknas icke fall att de fått sitt erkännande
(exekvatur) i norskt råd, och i Karl Johans egen regering
blifver detta regeln. Styrelsen för all diplomatisk
representation var rent svensk — utrikeskabinettet,
kommerskollegium, konvojkommissariatet; dock infördes norrmän i
det sistnämnda genom förordningen 24/5 1815 och i själfva
utrikeskabinettet tillfälligtvis efter 1825; och öfver
konsulatväsendet ökades Norges inflytande genom den nya
konsulatstadgan af 1830 (9/3 för Sverige, 20/12 för Norge), i det
att nu det norska handelsdepartementet började dela
kommerskollegii uteslutande förslagsrätt vid konsulernas
utnämning och uppsikt öfver deras tjänstgöring. Utgifterna till de
gemensamma ändamålen utbetaltes af Sverige allena, ur dess
kabinetts- och konvojkassor, till hvilka Norge bidrog med en
oproportionerligt liten del, som därtill sällan flöt in ordentligt[1].
Man finner, att den ödesdigra brist på formsinne, som
stämplat unionens tillkomst, fortsatte i dess historia, men
att ur virrvarret dock stadigt framlyser unionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
