Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsak och unionen blott en bisak — då var det naturligt,
att Sverige, hellre än att uppgifva unionstanken[1], skulle
vända sina sympatier till en fullständig reformering af
densamma, äfven om detta måste ske med uppoffring i Sveriges
ledande ställning.
Men det var icke från Sverige, utan det var från
Norge, som anstöten till de stora revisionsförslagen utgick.
Andra Kapitlet.
Tidrymden 1835—71. De stora revisionsförslagens tid.
1835 års resolution. — Nya norska klagomål. —
Konstitutionskommittén 1836 och stortingsadressen 1837. — Den första stora
unionskommittén. — 1844 års resolutioner. — Förslaget till unionsakt 1844. — Norska
regeringens betänkande 1847. — Yttre politik: danska kriget,
Varanger-frågan. och Novembertraktaten (1848—55). — Nya kommittéer och
tvistefrön. — Ståthållarfrågan. — Louis de Geers unionspolitik. — Försonliga
stämningar. — Den andra stora unionskommittén och dess förslag
till unionsakt 1865—71.
Den första unionskommitténs förhistoria går tillbaka
ända till Bodösaken.
Under inflytande af den allmänna misstämning denna
affär väckt i Norge föranstaltade 1824 års storting om en
utredning däraf att tillställas nästa storting. I anledning
häraf föreslog nu en kommitté af stortingsmän 1827, att
man skulle af konungen begära införandet af särskild norsk
diplomati i utlandet; så långt ville visserligen tinget själft
ej gå, men ingaf dock den 27 Juli 1827 till konungen en
adress, hvari under hänvisning till jämlikhetsprincipen
såsom rättsgrund och Bodösaken som praktiskt exempel
[1]
En och annan hade redan nu förlorat hoppet. Så skref Hans
Järta — den skarpsyntaste statsman Sverige i senare tid ägt — år 1827
till Platen, att det vore för Sverige nyttigast om det vore unionen kvitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/krunionen/2/0026.html
