- Project Runeberg -  Unionen. Sådan den skapades och sådan den blifvit / Del 2. Unionens historia 1814-1891 /
51

(1893-1894) [MARC] Author: Rudolf Kjellén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen: 1) det sammansatta statsrådets verkningskrets ock
sammansättning; 2) interimsregeringens sammansättning ock
kompetens; 3) sättet för konunga- och tronföljareval; 4)
garantier emot ensidiga beslut af någotdera landet till
föreningens skada; 5) diplomatiska ärendernas behandling; 6)
det gemensamma försvaret; och 7) införande af en
gemensam representation, ett unionsparlament — kvilket de Geer
(åtminstone senare) tänkte sig i tvenne kamrar, af kvilka
den ena skulle fotas på jämlikketsprincipen men den andra
på proportionen mellan rikenas folkmängd. Härmed kade
de Geer gripit tag i unionsproblemets kärna [1] och gifvit ett
allvarsamt hugg åt den tomma likställighet, på hvilken
föregående reformsträfvanden varit riktade. Men norska
regeringen i sitt betänkande den 21 Okt. fann, i likhet med
stortinget, tidpunkten för unionsfrågans upptagande icke
lämplig; saken måste sålunda nedläggas, och med detsamma
graflades 1844 års unionsarbete definitivt, i det
sammansatta statsrådet den 18 Febr. 1862. Efter att hafva kommit
på dagordningen för ett fjerdedels århundrade sedan, var
således nu det första försöket att skrifva om unionen
ohjälpligen förolyckadt.

Statsrådsmötet den 18 Febr. 1862 bemedlade
alltså ett vapenstillestånd i ståthållarstriden. Norge fick
finna sig i, att ståthållarsaken uppsköts till en allmän
revision. Sverige åter fick finna sig i, att konungens beslut
gaf denna revision en helt annan karakter än Louis de Geer
och riksdagen velat ock den förre vid samma möte
ytterligare utvecklat. Konungen förklarade nämligen, att den
kommande revisionen icke skulle vara bunden vid några
förut bestämda punkter, att den skulle byggas “på den
principiella likhet som måste utgöra grundvalen för föreningen
emellan två fria och själfständiga folk“, och att den blott
skulle åsyfta enstaka forbättringar i det bestående,
“framför allt i de riktningar där full trygghet för det ena eller


[1] Jfr Unionen I, 89. 45 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krunionen/2/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free