Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenskar yrkade rent norskt statsråd där sammansatt var i
fråga (såsom i flaggfrågan 11/4 1838), och det kunde lika väl
hända, att norrmännen ville hafva ett sammansatt råd där
saken tagits före i enskilda (såsom vid mellanrikskommitténs
nedsättning 30/9 1845). Men från och med 1860 börjar hos
norska statsrådet en konsekvent sträfvan att inskränka det
sammansatta statsrådets verkningskrets till förmån för
behandlingen i enskilda statsråd, och nu är således äfven denna
författningsfråga inryckt i de politiska motsatsernas
hvirfvel; teorien härvid lämnade norska regeringen 21/10 1861,
konungen afvisade den då, i mötet 18/2 1862, med
förklaringen att gammal praxis skulle fortfarande följas, men i
Sverdrups Apriltal står 1861 års tolkning åter segerviss
fram (se ofvan s. 60). — Äfven den andra oklarheten i RA.
§ 5 — när statsrådet skall vara svenskt-norskt eller
norskt-svenskt — framkallade under perioden en konflikt emellan
statsråden, fastän af mindre principiell natur. Norrmännen
yrkade nämligen, att saken skulle bero på från hvilkendera
sidan ärendet bragtes å bane, så att en från norskt håll
framkommen mellanriksfråga alltjämt skulle tillhöra ett
norskt-svenskt råd. Svenskarne ansågo däremot, att
konungens vistelseort skulle gifva utslaget, så att alla
sammansatta statsråd i Stockholm måste vara svensk-norska.
Meningarne bröto sig i mötet 4/1 1842; men konungen
afklippte tvisten genom att hänvisa till praxis, och därvid
hade hvarken initiativet allena (som de svensk-norska
råden i Bodösaken visade) eller lokalen allena (som det
norsksvenska rådet i Stockholm 12/2 1824, där Oscar utnämndes
till vicekonung, ådagalade), varit det bestämmande, utan
snarare sakens egen beskaffenhet. Från denna dag och till
periodens slut blef emellertid den svenska uppfattningen i
praxis gällande; t. o. m. 1844 års resolution (i Stockholm)
fattades i svenskt-norskt råd (7 svenskar och 3 norrmän).
Unionsbandens slappnande sammanhänger på det
närmaste med den sträfvan att genomföra
likställighetsprincipen i lagstiftning och praxis, som med denna period tager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
