Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett Uppsalaminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ute å släckt e lykte! Sir du, vi studenter ska
arbeta i upplysningas tjänst, å då passer dä inte
å släcke lykter. Du har ju visserligen bara släckt
e lykte, å dä kan anses som förmildrande
omständighet. På min tid brukade vi släcke alle
lyktera. Vill du ha ett glas punsch?
Om jag ville! Jag var färdig att falla den
gamle mannen om halsen, och jag lovade mig
själv att aldrig begå någon lagstridig handling.
Detta löfte modererades emellertid snart så, att
jag lovade att aldrig låta mig ertappas, och det
löftet höll jag obrottsligt.
Nu vill jag berätta om allt det, som en mörk
höstnatt med dimma och duggregn utfördes på
Luthagen av mig och några likasinnade. Hur
mycken muskelkraft och hur mycken omtanke har
man icke slösat med!
Min vän Birger och jag hade anmält oss till
tentamen i latin för gubben H. och drogo om
kvällarna Tacitus, Persius och Horatii satirer för
varandra. Vi voro verkligen intresserade av vårt
studium och voro ända från skoltiden vana att
meddela oss med varandra på latin. Ännu mera
förkovrade vi oss häruti på Filologiska föreningen,
där jag påminner mig, att man just då höll på
att demonstrera Catullus på romarspråket.
Klassiska språk äro ett starkt föreningsband, och en
kväll voro vi församlade hos Birger en 7 à 8
latinare. Men man lever icke allenast av latin,
utan fram på kvällkulan började vi i mer eller
mindre lyckade Ciceronianska perioder dryfta
matfrågan. En sexa på Gästis skulle inte misskläda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
