Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xylografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi reste. Xylografen satt till rors sexton
timmar i sträck och vi lade till vid Kastellholmen.
Redan vid Furusund hade han konstaterat instängd
luft och vid Vaxholm fann han att luften var
impregnerad med biffstekssås och köksdofter. Jag
kunde endast med svårighet förmå honom att inse
att jag var redare och chef på skutan. Han hade
helst vänt.
Jag hade telefonerat samman en hel hop
skalder och konstnärer till operaterrassen. Med trygga
steg vandrade Xylografen uppför trapporna, iklädd
sin kommisskostym och stövlarna med de
fruktansvärda klackjärnen. Han mottogs med jubel av
skalderna. Det blev en förbrödringsfest. Frid och
fröjd, som det skulle vara.
Men då vi senare på natten tågade hem till
kuttern, sade han plötsligt: — Satt inte dom
jäklarna och talade om samma sak de gjorde sista
kvällen jag var i stan för åtta år sen! Det där
reder dom aldrig ut, förrän de kommer på landet.
Inte hade dryckerna blivit bättre heller.
Stockholm är i tillbakagång. Och automobilerna äro till
bara för att det skall bli litet hastigare
omsättning på folk. Blev man överkörd av en droska
förr i världen, fick man på sin höjd en liten
hjärnskakning, men nu dör man. Visserligen har stan
råd att låta folk dö mer än förr därför att
folkmängden ökas hastigare, men inte har du visat mig
något nytt för det. Samma metoder användas ju
nu som för åtta år sen — alkohol och kärlek —
nej, hör du, jag tror vi dröjer! Var ha vi det nya,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
