- Project Runeberg -  Banbrytaren. Historisk skildring af nybyggarlifvet i Nordvästern under en tid af trettiofem år 1870-1905 /
150

(1906) [MARC] Author: Sven Johan Kronberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

’ BANBRYTAREN.

än annorstädes i nordvästern; ty hela världen är stadd i den
ondes tjänst, säger Johannes. De vanliga skötesynderna voro :
spel och dans, kortspel och dryckeslag, där man hade något
att dricka, samt sladder och ondskefullt förtal. Dessa och
alla andra synder hopsummerar Herren i dessa orden: "Den
Helige Ande skall öfverbevisa världen om synd; ty de tro
icke på mig. Otrossynden ensam är nog för att fördöma
människan. Men det är egentligen just denna synd, som världen
icke vill erkänna såsom synd. Vår stackars pastor drog
därför den slutsatsen, att det var fruktlöst och förgäfves med
hans predikan, och det var icke underligt, att han kände sig
modlös och nedslagen. Han tänkte starkt på att han skulle
lämna detta hårda och stenbundna fält och begifva sig till en
annan "marknad". Det var dock två ting, som höllo honom
kvar, där ban var, å ena sidan vissheten att han var kallad
af Gud och å den andra den mänskliga eller församlingens
kallelse. Vissheten om den gudomliga kallelsen hade aldrig
satan kunnat beröfva honom, och den vissheten är nödvändig
för en pastor! Hvad den mänskliga kallelsen angick, så var
den ordentlig, som man brukar-säga: en ordentlig mänsklig
kallelse. Det var några små församlingar och en
"stormaktig" konferens, som hade kallat honom, så nog var den
mänskliga kallelsen ordentlig alltid. Dessa två starka band höllo
honom kvar, där han var — trots ogudaktighet och otro. Vi
beklaga den pastor, som är vacklande och oviss i dessa
stycken.

Men hvarför blir icke folket omvändt ? Hvems är skulden ?
Kanhända det är pastorns egen skuld? Pastorn började då
tänka, att det kanske var lärdom som fattades. Kanhända
folket hade fått reda på att pastorn ieke studerat de klassiska
språken —• latin och grekiska — och därför föraktade honom
och hans predikan. Pastorn började då att gripa sig an med
några termer och glosor på latin och grekiska. Han fick
fatt i dogmatiken, där han fann långa latinska satser och äf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksjbanbryt/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free