- Project Runeberg -  Banbrytaren. Historisk skildring af nybyggarlifvet i Nordvästern under en tid af trettiofem år 1870-1905 /
157

(1906) [MARC] Author: Sven Johan Kronberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERFARENHE TER OCH INTR ] CK. i

59

"Jag mente biskopen."

"Det är icke heller säkert, att alla biskopar äro fromma."

Nu blef det något hett for gubben, och skägget skakade
häftigt.

Så snart pastorn spisat, aflägsnade han sig. Det sades
sedermera, att de två spelmännen hade tänkt ta fram sina
fioler och stämma dem, men då var där en person, som tyckte
synd om pastorn, att han skulle vara tvungen att höra det
skrålet, hvarför det blef tyst med musiken, så länge pastorn
var där.

Ett annat bröllop i Himle härad må omtalas. Brudparet
hade rest ut till en stad och låtit en häradsskrifvare viga sig.
De tillhörde båda vår församling, bruden hade vår pastor
konfirmerat. Till bröllopet, som stod några dagar efter vigseln,
blef äfven pastorn bjuden, och blef han äfven placerad vid den
nedersta bordsändan. Där fanns inga stolar, utan sutto vi
på några block. Tyst var det vid bordet, hvarför pastorn för
att bryta tystnaden sade: "Jag har händelsevis eller kanske
med afsikt kommit att sitta på spelmannens plats, hade jag
haft en fiol, kunde jag ha spelat för er." Folk, som tillhör
den kristna församlingen och dock låter en statens ämbetsman
sammanviga sig, då de ha pastor, handlar, minst sagdt,
oegentligt. Det första par vår pastor vigde utgjordes af en
änkling och en gammal ungmö, som väl upplefvat sina
fyrtio vårar. Mannen var en något egendomlig karl. Han sade:
"Jag hade icke behöft att ha pastorn till att viga oss, vi kunde
haft en ’justice of the peace’ (en fredsdomare)." Detta
upprepade han tre @ fyra gånger, påtagligen därför, att han
ansåg sig göra pastorn en stor ära med att låta honom
förrätta vigseln, eller också därför^ att pastorn icke skulle tänka
på något för sitt besvär. I hvilket fall som helst blef
emellertid pastorn ombedd att viga detta "unga" brudpar.

Vid ett annat tillfälle måste pastorn resa tre @ fyra mil
frin kyrkan för att ha den äran att viga ett par. Då vigseln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksjbanbryt/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free