- Project Runeberg -  Banbrytaren. Historisk skildring af nybyggarlifvet i Nordvästern under en tid af trettiofem år 1870-1905 /
166

(1906) [MARC] Author: Sven Johan Kronberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

’ BANBRYTAREN.

mera vacklande efteråt, och några föllo tillbaka. Däremot
visade sig de, som likt köpmannen länge hade sökt efter den
dyrbara pärlan och funnit den, mera fasta, aktande sin skatt
mera dyrbar. Mången blef lätt berörd, blomstrade en tid,
men gaf ingen mogen frukt. Detta är ju det vanliga,
särskildt vid sådana allmänna stora väckelser. Icke gifver allt
frukt,- som blommar. Synnerligen märkes detta, då stormen
kommer.

Ibland kunde sådana egendomliga händelser inträffa, att
den mest allvarliga människa hade svårt för att hålla sig
från att le. Så var där t. ex. ett par gammalt folk, man och
hustru. Hustrun var i svår själsnöd, grät, bad och ropade
på hjälp och frälsning. Det var på en sammankomst. En
stor del ville trösta henne. Då träder hennes man fram med
svenska psalmboken i sin hand och begynner att uppläsa den
170 psalmen: Hvart flyr jag för Gud och hans eviga lag?
samt den 5 versen: O Jesus! det blodet, som talar så mildt —

–-. "Kan du icke bli salig på den psalmen, så kan du

aldrig bli det; men det blir du, ty den läste min gamle far
för ]nor, då hon skulle dö, och hon dog saligt." Somliga
fingo krampaktiga ryckningar och utstönade besynnerliga
läten. Några fingo en häftig näsblödning, under det de gåfvo
hemska ångestrop ifrån sig. Men sådant gick merendels
öfver om några dagar. På den tiden var det icke så svårt att
vara predikant. Man slapp då anmärkningar och — kritik.

Tvenne små flickor om nio @ tio år kommo till mig en dag
och frågade: "Tror pastorn, att vi kunna bli saliga?" Jag
talade med dem cn stund, läste och bad tillsammans med
dom, sjöng ett par Hemlandssånger, och så tycktes de blifva
tröstade och glada. En gång fick jag bud tidigt på morgonen,
då jag ännu icke stigit upp. En man var i själsnöd och var
nästan i förtviflan öfver sin själs belägenhet. Han låg på
golfvet i sin lilla stockhydda, fäktade och ropade och sade,
att ban var fördömd. Han kom icke till frid, medan jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksjbanbryt/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free