- Project Runeberg -  Banbrytaren. Historisk skildring af nybyggarlifvet i Nordvästern under en tid af trettiofem år 1870-1905 /
240

(1906) [MARC] Author: Sven Johan Kronberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

’ BANBRYTAREN.

begära offer eller kollekter för vårt kyrkobygge och icke heller
anlita "Church Extension"-kassan. Vi ha försökt att
praktisera det engelska ordstäfvet: "help yourselfOch det
skadade icke, om vårt folk mera allmänt äfven i vår tid försökte
sig därpå och icke litade så mycket på andra. Kryp, tills du
kan gå, heter ett annat ordspråk. Våra kolonister hade
sub-skriberat cirka $10 hvardera till kyrkobygge, och då de
kommo från järnvägsarbetet, var det det första de betalte. Men
äfven våra pastorer ha sagt oss: "Vi kunna omöjligen lefva
nu som förr."

Nödhjälpen från Pennsylvania.

En af våra äldre prästmän frågade mig på ett
konferensmöte, om vi hade något att lefva af därute i nordvästern. Jag
svarade: "Något ha vi."

"Han I något att kläda er med ?"

Jag svarade: "Litet eller intet."

"Vi ha fått en lår med kläder ifrån våra engelska bröder i
Pennsylvania. Kanhända vi kunde skicka den upp till er?’’

Jag sade tack! Guvernören satte en "check" på, ock så
fick det gå upp utan frakt. I denna lår var en del halfslitna
kläder, några bitar kalikå och bomullsflanell, något ylleflanell,
en "silkeshatt" m. m. Detta skulle nu delas på två nybyggen,
men detta var lättare sagdt än gjordt. Den gamle vise
prästmannen hade sagt mig, att jag skulle sammankalla
församlingarnas högvördiga och högvisa kyrkoråd, och de skulle
ombesörja delningen. Detta var ju det klokaste man gärna
kunde tänka sig. Vi, jag och "rådet", begynte att dela, så
godt vi förstodo. På söndagen upplästes deras namn, som
varit lyckliga nog att få ett plagg, några yards kalikå eller en
bit flanell. Men hvilket lif det blef efteråt ibland folket!
"Den och den har fått för mycket, och jag — ja, jag har fått
alldeles för litet", "och jag, jag har fått intet." "Ja, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksjbanbryt/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free