Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSBOSTÅ LLEN.
2 261
litet mera herrelikt, det andra litet mera bondaktigt ut. Det
ena såväl som det andra är ett ombyte af arbete, ett slags
själshvila.
Somliga pastorer mena, att det är en stor förmån och en
god sak för barnen, att pastorer ha ett litet jordbruk, men jag
vet just icke, om det betyder så mycket, då pastorn så högst
sällan är hemma. Jag tänker här särskildt på prästpojkarna.
Då pastorn är borta, så tänka sönerna vanligtvis: "Då far
är borta och ingenting gör, behöfva vi inte arbeta", och så
blir där helt litet gjordt. Prästsönerna betrakta ofta en
pastors arbete, som om det alls icke vore något arbete, alldeles
som de flesta af folket göra. Pastorn åker i en grann vagn,
blir väl mottagen, hvarhelst han kommer, får äta god mat,
så att man gärna kan säga, att han har kalas hvar dag han
är borta. Ja, så tänkte verkligen jag, då jag var barn. Som
sagdt, då nu pastorn är borta största delen af tiden, så
förstår man väl, huru arbetet kommer att skötas hemma på
farmen. En präktig farmare sade mig en gång: "Jag tror,
att jag har så snälla pojkar som någon, men då jag icke är
hemma, blir det litet eller intet gjordt af dem på farmen."
Gubben hade alldeles rätt i hvad han sade. Jag lejde dräng
i sexton, sjutton år, och då blef farmen väl skött. Men det
är tämligen svårt att få dugliga, snälla drängar, men för
mig har det alltid lyckats bra. En dräng hade jag i fyra år.
Ja, pojkarna måste ha husbonden vid sidan, oin det skall
bifva något gjordt. Modern bry de sig icke mycket om,
sedan de blifvit 15 @ 16 år. Med afseende på
prästdöttrarna däremot betyder det föga, om pastorn har farm eller ej.
Hade prästsönerna lust och anlag för studier, och hade pastorn
medel för att hålla dom vid skolan, vore det nog det bästa,
och jag tror, att de flesta pastorer helst skulle önska detta,
men nu finnes det äfven i en prästfamilj sådana barn, som
icke alls ha någon läslust oeh som dessutom ha små gåfvor
för studier. Dessa prästbarn äro de mest olyckliga, om jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
