Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LEKMANNA VERKSAMHET. 295
pastor en vink härom. Nu är det den snälla diakonen, som
gör sin plikt. Merendels på enskildt väg eller också
offentligen låter han sin pastor få veta det bedröfliga förhållandet
i församlingen och låter sin pastor förstå, att det är på tid,
att pastorn resignerar. Det kan dock icke bevisas, nej, ingen
har ens gjort antydan därom, att pastorn far vill vare sig i
lära eller lefverne. De skäl, som vanligtvis andragas emot
pastorn, äro: Det är så litet folk i kyrkan; han kan icke
"draga" folket till kyrkan; han kan icke "draga" ungdomen
dit; han kan icke "draga" flera till församlingen, som stå
utom densamma. Så har han något "språkfel", dialekten är
stötande; han är icke nog liflig, är ingen vältalare, ingen
sångare, kan icke med barn och ungdom, är icke fullkomlig
i engelskan. Men lära och lif nämnas icke. Sådana klagomål
äro de vanligaste och anses vara giltiga skäl för att en pastor
bör flytta från en församling. Men pastorn torde icke blifva
bättre och mera begåfvad, om han kommer till en annan
församling. Är han oduglig i ett pastorat, så torde han blifva
det i ett annat. Men saken är den: ombyte förnöjer. Nu,
hvad pastorns ålder angår, så är det uppenbart, att den spelar
en stor roll härvid.
Det ser ut, som om det skulle vara en nödvändighet för
våra pastorer att i vår närvarande tid ofta flytta för att
kunna behaga folket och församlingarna. Vi säga ingenting om
denna flyttning, hvar och en vare viss i sitt sinne. Det är ju
i allmänhet så, att en pastor behöfs lika väl och lika mycket
i ett pastorat som i ett annat. Dock, vi behålla vår egen
mening för oss själfva i detta stycket. Någon permanent
kallelse för en pastor, kan man väl egentligen icke tala om
inom vår frikyrka i detta land. Pastor såväl som
församlingar ha ju sin oinskränkta frihet att i detta stycket göra
och låta just som de behaga. Och friheten är god, om man
den rätteligen brukar, säger aposteln. Må Herren få styra
och leda allt efter sin vilja i allt virr värr, alla vindkast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
