Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B AN BR Y T AR EN.
företaget tydligen förstå, att de hade ingenting emot att
pastorn lämnade församlingen. Men för skams skull tror man
sig dock böra gifva en hacka. Ledaren blir lite modstulen,
men det går. Penningarna äro samlade och pjäsen är köpt.
Men ofta uppstår svårighet vid valet af present. Man kan
antaga att presentationstalet får ungefär denna lydelse: "Vi
äro några vänner, som samlats här i dag för ett visst ändamål.
Vi äro väl medvetna om att pastorn har ett tungt, drygt och
ansvarsfullt kall. Vi ha också märkt, att vår kära pastor
icke alltid ser så glad ut; vi förstå nog att ett erkännande
vore på sin plats. En pastor, om någon, behöfver lite
uppmuntran. Vi ville diirför i dag på hans födelsedag gratulera
vår pastor. Och här är nu en liten present, hvartill vi alla
bidragit af ett ganska godt hjärta." Pastorn tänker och
tänker. "Men hvad bör jag göra ? Skall jag lämna dem, då
de bevisa mig så mycken kärlek? Mena de uppriktigt? Ja,
jag ville gärna tro det. Dessutom har äfven jag lärt af
katekesen: ’Vi skola tänka och tala väl om vår nästa och tyda
allting till det bästa.’ Men hvarför går då icke folket i
kyrkan nu som förr? Det är ju icke deras penningar jag trånar
efter, utan deras själars frälsning. Det torde vara bäst, att
jag lämnar rum för en ung, lärd, begåfvad och populär man,
ja, om möjligt en kraftverkare och undergörare." Pastorn
säger nu till liksom på försök, att han tänker lämna
församlingen. Ett nytt surpris, så underligt det låter. Om man nu
ville vara en smula elak, så kunde man tolka detta så som ett
uttryck af glädje öfver att han nu ändtligen insett, att han
bör lämna sin plats. Men bort med satiren! Detta surpris
är den sista tacksamhetsgärd, som de vilja gifva sin käre
pastor för all hans osparda möda, för hans outtröttliga flit
och verksamhet ibland dem under en följd af år.
Pastorn tackar naturligtvis, sin plikt likmäktigt, men ofta
är det så, att hans tankar och känslor löpa kors och tvärs.
Han tänker: "Ack, om jag ändå kunde tro, att detta är ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
