- Project Runeberg -  Banbrytaren. Historisk skildring af nybyggarlifvet i Nordvästern under en tid af trettiofem år 1870-1905 /
324

(1906) [MARC] Author: Sven Johan Kronberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

BANBRYTAREN. .

nämligen om han gifter sig i församlingen, eller om han
bygger en stor kyrka och själf skall samla medlen till den.

Men lika väl som en pastor kan förhasta sig med sin
flyttning, så kan han äfven stanna för länge i en församling.
Detta förekommer dock mera sällan i vår flyttningssjuka tid.
Man menar sig skola vinna lagrar, rikedom och ära, bara
man kommer dit, hvarest sådant finnes. Allt detta hägrar
i fjärran för ens syn, man beger sig i väg, men framkommen
finner man sig vara bedragen. Många af detta lands stora
predikanter ha varit mycket fattiga till en början, haft små
fattiga församlingar och ett fåtal åhörare. De ha beklädt
tre ämbeten på samma gång: kyrkväktare-, orgelnist- och
pastorsämbetet, såsom t. ex. Henry Ward Beecher, hvilken
hade en sådan oansenlig plats i många år. Trohet, flit,
ihärdighet och tålamod försäkra doc-k den unge mannen om
framgång. Haf icke allt för stora tankar om dig själf, men
fordra däremot mycket af dig själf och litet af andra.

En pastor kan blifva för gammal på en plats, säges det,
och vi antaga, att det verkligen är så. Men hvad är orsaken
därtill? Orsakerna kunna vara flera. Pastorn blir så
hem-mavan, att allt blir hvardagligt och enformigt. Han sköter
sina ämbetsgöromål, men allt går så maskinmässigt till. Där
är ingenting väckande eller inspirerande, utan en besynnerlig
stagnation. , Men hvilar då hela skulden på prästen?
Ingalunda. Folket börjar tröttna vid att gå till kyrkan. Mången
åhörare menar sig veta, hvad prästen har att säga; han tror
sig kunna alla hans predikningar utantill, och han trånar
efter att få höra något nytt — en ny predikant. Våra
kyrkliga förhållanden här äro ju helt annorlunda än de som råda
i Sverige. Om en församling där hade en troende lärare,
ville hon gärna behålla honom för lifstiden, och han var
älskad och aktad af allt folket, men i frikyrkan vill man vara
fri från sina gamla präster.

Det gifves ock ett skäl, hvarför en pastor-så ofta flyttar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksjbanbryt/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free