Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIEN OM EN KOI.ONISI. 345
falska skäl och ursäkter för sitt uteblifvande från Guds hus?"
Från den tiden stod icke pastor F. väl hoB prosten.
Pastor Frommén sade vidare: "Man klagar i våra dagar
öfver prästbrist, jag förvånas icke alls däröfver. Med en
sådan rådgifvare, som ni är — då det är fråga om en gammal
troende lärare —, som undergräfver förtroendet för honom
ännu mer, fastän ni är hans ämbetsbroder, hvad skall man då
vänta af alla dem som äro i själ och hjärta fientligt sinnade
emot Herrens tjänare?"
Vi vilja i detta sammanhang anföra några ord af en annan
doktor — vi kunde ju kalla honom "Främling". Han
skrifver i sin rapport följande: "I allmänhet synas
församlingarna vara belåtna med sina pastorer, och somliga visa sin
kärlek för sitt prästfolk på flera sätt. Ingen pastor är felfri,
men man kunde nog medelst vaksamhet öfver sig själf och
försiktighet i sitt uppförande undslippa en del obehag, som
annars uppkommer. Det är högst oegentligt, att en
församling tager sin pastors disciplinering i sin egen hand, på så
sätt att den nedsätter hans lön till en orimlig litenhet och
tillika inlämnar till honom en skriftlig begäran, att han skall
resignera. Då sådant vid flera tillfällen inträffat, borde man
förstå, att vår konstitution angående prästernas
disciplinering borde ändras och förbättras, eller behöfva vi vidare
erfarenhetskunskap i detta stycke ?" Så långt doktor "Främling".
Medan vi äro inne på detta kapitel, må det tillåtas oss säga
ännu några ord. Det inträffar tyvärr icke så sällan, att den
ene ämbetsbrodern förklenar och förtalar den andre. Det är
sorgligt, men det är sant. Yi veta ju, att prästpojkarna
redan i sina unga år ofta både i skolan och på lekplatsen få
af sina kamrater höra allehanda speglosor, såsom: "Du är
ju en prästpojk — du är väl mycket giidfruktig ?" "Skall
du blifva präst eller ’saloonkeeper’ ?" "Prästen är ju,
åtminstone vill vara, det högsta hönset i korgen ?" "Ligger din far
på knä morgon och afton?" "Han anser väl oss för att vara
Banbrytaren, 22,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
