Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESIGNA TION. 353
’•Herr ordförande, tillåt mig att motivera mitt förslag.
Först ocli främst tror jag, att vår pastor är jämngod med, om
icke något bättre än, de flesta af dem jag känner, och jag
känner många. Åtminstone har han det ryktet om sig i alla
våra grannförsamlingar, så långt jag har hört något därom.
Jag skall icke nämna hans stora familj — ty jag vet, att
många alls icke vilja höra talas därom eller taga någon
hänsyn därtill, då det är fråga om bestämmandet af
pastors-lönen. Vår pastor är plikttrogen och punktlig, vänlig och
villig att göra sitt bästa, iir tillgifven emot hvar man,
bemödar sig om att vår ungdom må få en god skolundervisning.
Hvad mera vilja vi begära ?"
Just som denne slutat och satt sig, steg en annan upp och
sade med ljudelig stämma: "Det var rätt och ärligt taladt.
Med all rätt heter du Ärlig, såsom ditt namn brukar uttalas."
Hans namn var egentligen Ärling, men man kallade honom
allmänt Ärlig.
Omröstning togs på Ärligs förslag, och märkvärdigt nog
blef den enhällig. Församlingen bad nu pastorn att återtaga
sin resignation, men han blef fast därvid och begagnade Pilati
ord: "Hvad jag har skrifvit, det har jag skrifvit."
Nu föreslog Ärlig, att man skulle företaga pastorsval, och
han. uppsatte deras pastor som kandidat. Förslaget
understöddes, omröstning togs och valet blef enhälligt äfven denna
gång. Till och med Tuve och Jesperson röstade för honom.
Pastorskallelse utfärdades med $700 lön och fritt
pastorsboställe — förut hade han själf hållit sig med hus. Kallelsen
antogs, och pastorn stannade där i jämnt tio år, till ömsesidig
belåtenhet. Här kan man säga, att resignationen var väl
lyckad å pastorns sida, och lika säkert är det, att
församlingen icke heller förlorade något därpå. Efter den tiden var
pastorn mera aktad och älskad än förut. Pastorslönen kom
också mera regelbundet och punktligt in, än livad förhållandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
