Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&B’ i*i< mr-
Nu genåst? :
— Ja väl, nu genast!
— Nu i mörka natten?
Ja, jûst nu i mörka natten!
— Det ar omöjligt.
— Och hvarföre, min hederliga man?
— - Min son at’ död — avepes här.
>— Vår enda son, vårt enda barn ärdödU —*
siée’ qrinhan/juat som skulfe détta enda ord
>ä-ga allt, hindra.allt, solen i hennes gångs tiden i
dess loÿp •— allt — allt,––-
— Jag vet det; — sade Axel — men eder
Johan står icke upp, om ni än nekarmig denna,
tjenst.
De tego.
— Fattas eder något, godt fölk, som menniskor
oth* pehdingar kunna åfhjelpa? — frågade Axel;
alen han måste förnya sin fråga, inan mannen
svarade:
— Fattigt folk fattas alltid ndgot% och ost
mycket.
— Nå tal, låt mig afhjelpa någon liten hrist
ned dra, men följ mig blott!
Mannen betraktade Axels gåfra utan sardelea
snålhet, utan att taga dérefter, tycktes rådslå
med sig sjeif och kastade alutligéd en hastigt frå^
gande blick p& hustrun«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
