Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•hans svarta Öga glänste som blixten i en natt, och
hsnblefstom, och Rosina äfven. De vexlade en
balf rainuta blick; men Rosina fann först det obe*
horiga dernti .och började halft dirrande vanda
samtalet åt ett helt anjnat häll samt, så snart hon.
itat kudde, aflägsu* sig från Axel«
Stephanie rar. genast tillreds rped en fråga»
ttn hvad hon afhandlat för ett interessant ämne
med den nykomna Baronen, hennes consan, eme*
dan hon p& en gäng såg gråtögd och upprörd ut«
— Fortfar detta litet längre, —» svarade Rodna»
faolft skämtande och halft förargad -h- aå skaffar
jag mig en masifue, att jag bakom den mi få seså
fal eller vacker, aå röd eller blek, ledfen eller
glad, lugn eller upprörd ut aom jag vill, ty Bult
jag ledsen att redogöra för hr&rt ord och
hsarrö-reise jag gör.
- — Kora, aöta du, — sade Stephanie— bjif in*
te ond på mig! Jag menade ingenting med mil*
fråga. . . ..
— Nej, det vet jag nog, — svarade Rosi na i
samma ton —■ och det var må händadet enda
sanna och kloka ord jag hört, allt sedan jag vabn**
de i dag. . . :
-Stephanie var sådum, att hop tog denna hitt*
ta sarkasm öfver sin egen meningslöshet för ea
compliment, och tilläde i menlöst beskedlig ton: *
— Ja, aöta Rosina, mig kan du rigtigt lita på* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
