Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m so m
lättaste vind kände bortföra nigot, och de andra
folja strax efter. Med harm och smarta måste
Axel na medgifva, att rosén, den Skta, den
purprade och skona blomstrens erkända drottning, att
kon var en bild af Rosina, men icke den lilla ört,
aom Axel med våld ville neddraga henne till i sina
tankar. Ögonblick funnos, då Axel kände en för*
tjusning, en triumph, öfver att hans hjerta icke
sprungit ut på egen hand och gjort ett val, utatr*«^
att hans fina, goda smak, hans förnuft och
urskii-niug och framför allt hans stolthet gillade
hjer-tats röst. I dessa ögonblick kände dock Axel en
gnagande smarta, att icke ensam vara egare, vara
herrskare, vara tyrann (ty det är bvaije älskad
alskare) öfver denna sköna, hulda, lockande
varel-re, Utan se den ljuslockiga, unga Albert sig
föredragen. Sig föredragen! Den, som kan tänka sig
in i Axels själ, kan äfven föreställa sig, huru
detta smakade. Det var den första motgång ut
denna urt% som någonsin drabbat Axel, och kunde en*
dost jemnföras med den harm, haoi skulle känt, om
han i en envig eller i en annan strid, der Iran
och hedern tillhört den .segrande, blifvit
öfver-vunnen af en underlägsen fiende. Axels
föresatser och temligen rotfasta vana, att någorlunda
be-C kärapa sina häftiga lidelser, höllo på att svika nu»
|ty han var understundom färdig att rasa oeh
för-i tvifla; men, då han besinnade, att hvitket utbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
