Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i — Nej, håll!— ropade vår Major — Ingen kan
båttre upplysa den saken, än jag. Jag har varH
sned från början till alut. v. S. är dessutom re*
dan afförd fr&n sin boning, så att der fås ingen
upplysning. Nyckeln till hans rum hxr jag här
(och han uppvisade triumpherande en rostig
nye-hel), och, vill nu herrskapet höra, så hör!
— Förb.... pratmftkare! — mumlade Axel och
rar blott stilla för att få reda på saken.
— Jo, mitt Herrskap! — började Majo-ren -W.
han har nu i flera dagar, som vi alla veta, varit
mer än vanligt vurmig, hvarken velat äta, dricka^
iala eller svara, och Baron Lönrenstern minus väl,
hur’ bosatt han var häromdagen, när han ville nt
och rida med all gewalt. Hadc jag då inte kom**
mit imelian, så —
— Åh, det hor inte hit nn! — anmärkte Axel,
foga kru8erligt — Tala nu om, hvad som timat i
dag, min Major, och icke om den sno, som föll f
går!
■ _ Ja väl! — fortfor Majoren — Jag har, med?
ett ord, flera dagar, ja, allt sedan spectakelsafto^
aen, då han sprang fram och pratade så mycket
galenskaper till Fröken L., (Uosina rynkade läppen,
men teg) sett, att det skulle gå rasande, jag har
ofta gjort mig ärende att gå förbi hans fenster, och
aHtid har han då suttit och skriffit, som mantelfö
Axel) It) Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
