Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troligen är laddad, känner jag karlen ratt. Och
dessutom är det nödvändigt, att vi icke p&
minsta sitt komma i tvist med honom, ty d& torde
si icke så lätt komma till råtta med honom.’
Nu stodo de vid dörren.
— Hollah! — ropade Axel helt högt, oaktadt
han sjelf hade nyckeln i handen— Kom genast
•dt öppna denna dörr — ni andra, som bafva
nyckeln! Löwenstern och flere andra af Herr v.
S—8 vänner och försvarare vllfja slippa in till
honom, för att befria honom från.vanvettiga
raen-niskors dumma tyranni. Hör ni inte, karlar der
borta? — ropade faan starkare — Kom hit och
öppna genast!
Betta, menade Axel, skulle i förhand
bereda Theödor, på hvilka han nn hade att vänta.
I rummet hördes icke minsta buller. Albert
lyssnade; men det hördes intet. Axel tog nu ennyo
hel och öppnade yernbovnmen och sedan låset.
Btt ögonblick föl! det Axel in, att dett olyckliga
ynglingen afhändt sig kjelf lifvet, och han blef
på en gång glad och förvånad, när han, då
dörren smal! npp, fick se Theodor tyst och stilla,
men i ,en botande ställning och med spänd pjstol,
•mottaga dem. Flere af de unga herrarne drogo
tig litet tillbaka; ntén Axel ryggade Icke ett steg,
mtan sade tryggt och vänligt?
— ‘God afton, Theodor! Vi hafva kommit hit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
