Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla, JtviLka han badenainsla önskan* att behaga
eller öfvgrtala till något. Axel förde Theodor, som
var tyst och stam, Ull dep sed na reg boning.
Under vägen gjorde Axel honom uppmärksam på,
hu-ru skön den nedgående fiolen var, och huru
harliga de långa aftonskugg^tna.
, Ja, naturen är skön, det är onelUgt; —
sade Theodor —^ men menniskorna aro vilddjur.
,— Icke allal— svarade Axel Likasom
naturen stundom $r .hemsk och afskyvärdt ful» likaså
finns det menniskor, som icke ¿»¿o vilddjur. Min
pnga cousine, Rosiiia L. till exempel, hon, är väl
mer en ängel ånett vilddjur, och hon sr väl
ic-ke alldeles ensam.
, Theodor stadna.de plötsligt. . , ■ . ,
. — Ja väl!.— Duy men ingen mera, skall få,
nämna hennes namn, ty du talar om h*»ne som,
jjtg tänker. Beskydda henne, och varna henne för
desto odjur, som gå här * mennisko^kepuad! Du,
lycklige! Da kan göra det! Jag —r jag får icke.
Jag har lofvat henne att icke förföra henne; men
jag har utgjutit hela mitt hjerta fö rhennei deUa
bref, som de velat beröfva mig, himmgleavet af4ivad>
skai. Det gir ibland rundtomkring för mitt
huf-vpd. Jgg vpt icke, huru allt är beskaffad** Jag
förslår icke, hvad, 91an vill ufig, och hfnrföre*
m^n icke behandlar mig åtminstone som aH*
andra» utan tyckep vilija ipskräuka jpfnp jpedbor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
