Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
metapharen. Mitt lif är p& det liela det énda,
jag af moder natur fått, som fullkomligt hörer
mig till, och det skulle jag icke f& använda ef>
ier mitt behag, när jag finner mig alldeles
lef-nadstrött! Det skulle då äfven vara en synd att
softa, när de lekamliga krafterna icke stå oss bL
— Det är ock ett verkligt brott, — sade Axel
— om man I det vakna tillståndet kan uträtta,
något godt, som under slummern går oss ur hän*
der. Man måste då bekämpa sån sömnlust och
Hålla sig vaken, tills — man dignar. *
— Och hvad för godt skuile väl jag kunna ut*
rätta nu mer?
— Detsamma som jag och hvarje dödlig: För*
kofra dig, blifva bättre än du är, göra dig värd
att härligare Mfeftér. döden, än på jorden. Lo*
svr ifcke det att lefva fö^r? r
— Nej! — Jag är flrdig att bära all den tunga*
nom Försynen vill pålägga mig. - •:*»
* — Bär d& lif ve t, o Theodor! — Den ir feg
#ch eländig, som kastar bort en tung börda, aå
linge han orkar den härå, eker vänder från stri*
den, inan han k8ropat ut, eiier klipper utafsia
lifstråd, emedan hån icke öskar nysta upp den. i
— Feg’ och eländig! Den tr väl fegare oeh
eländigare, som bär^ntt okf hvflket man kan kasta
utaf, helft när trlltjensten heke båtar till något, t
1 — Dina sopbiimer tro en Jjudånde maim och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
