Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Välkommen, gamle vån! Tack fot Jet da si
här trotsat natt och oväder, för ätt se tfll mig,
ty jag kan väl tro, att man anmodat dig k om itia
Och bota min lapprisåkdmma!
— O nr jag varit välkommen^ så hade kan rll
kallat mig förr, — svärfede gdbben — öch, om hait
i sin okunnighet och difmhet källat det för en
lapprisdkomma, att spottå blod quartertals, sä hir
jag Inst att låta honoiri enrera sin
lappriidkom-ma ojelf. 1
— Ja, —‘ sader Alel4 vémödigt — då •’blir det
Hla gjortlt, af många skäl. Mén var nu inte ond
längre, gamle vän, utan sitt ned och tala otnf
nf-got roligt för os8, ty sådant vet da alltidl
— Jr ha, — svaräde gubbed och blåste stora
TÖkhvirflar omkring rummet jag vét något
altt-för roligt och uppbyggligt, och det ar, att
deiinf*-gamla, hederliga och andrygaLöwénsternskä
släkten blåser ut som — en dänk; för* att dess sistfe
ättling behagar leka med sin helsa och hvarkeh
lyda eget eller andras förnuft, utån stolar, först
på sin ungdom och berghelsa, och sedan på
vår-värmen och mid lompna konst, och sist på annat,
det ena orimligare och barnsligare än det andra.
Hä, var det en rolig historia det? Smakte det
fogel eller hur’? Jag ska’ skramma’n jag, sä att
han skall låta* bli att bära sig åt på detta sätt en
annan gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
