Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likasom det hade varit jag — i om kom opp med
den liknelsen. Qrefvinnan Sr annars, yu tom alltid,
oloddigen god mot mig, — en rigtig ängel, <—
•ch så vänlig och artig, både nir folk ir
uärva-TAitde oqh hor det, och 3annars, och det vet, do,
nan skall satta varde på. — Få nn se» om bon
hedrar sig med någon chautil julklapp. Det anar
nig, ty, för att vara så rik, år hon vil dun minst
snåla men ii iska i verlden. Härom dagen fick. jag
ett rätt vaqkert skärpspänne; men lilla Fröken
Gabriella bröt sönder det litet, samma qiillea;
men an har Capitain’ lagat det, så att det ylla
ipte $yns. Kors» hvad den Capitain* ir snäll qch
händig i allt, och så artig och hjelpsam mot alla!
Skulle det vara någon, som han inte alltid dår
tillreds för, så är det Baron Alarik; men det
kom-■er deraf, alt Baron’ ofta gör spcctakel af
Capi-Uinens beliändighet och kallar honom Monsieur,
Tuaenkonst och Mäter-angmtu — och Gud vet eji
hiad allt,––-som ibland förargar Çapitain*, fast
han håiier god mine.
Den nya Magistern Sr mycket tyst. Jag har
knappast hört honom säg» ett ord af sig sjelf,
ner in i går middags, då han snäste fasligt til!
lifla Gref Clas Ulrik. Jag blef så danu på hans
vägnar, för Grefven blef så röd och ond och åt
upp ain soppa alldeles i sken, men sade aldrig ord.
bet får väl Magistern vänja sig utaf med, ty det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
