Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
tycktes Herman vara nigot litet — sammansatt
af glödande kol.
Imellertid hade han dock haft tid att med
yttersta beundran öfver alla de nya och okänd*
före mil, han sig, kasta blicken rundt omkring
rummet och vexla några ögonkast med Henrik, in ars
lilla lott, att f& sitta hir inne och arbeta tid det
lilla bordet, han ansåg afundsvirdare an allt livad
han i hast knnde tänka sig af jordisk lycka. Eli
hastig blick på en uppslagen Orbis Pictus hade
redan aflockat honom en djup suck; men hela
hans förvåning, hela hans beundran, alla hans
små a ftmds-känslor veko alldeles åt sldo, I samma
ögonblick Pastorn vände sig om. Kinderna
färgades ännn högrödare, skrapningarne med ena
foten började åter, och hatten tormenterades
förfärligt.
— Så — så — — tilltalade honom Pastorn
vänligt och uppmuntrande — ir do den hederliga
Mor Märthas enda son? Ja, nu känner jag igen
dig ganska val. Kom närmare, min gosse! Var
icke radd för mig, kära barn, jag ar ju icke
farlig! Jag vill språka med dig litet, efter jag vet9
att flu ingen fader har i lifvet, och att din
moder liar nog ntaf att fylla sitt eget värf.
Herman torkade sfg litet i ögonen medafviga
handen, mer af vana, in jnst af väta, — när
Pastorn »ämde hans döda fader, och repade svtibar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
