Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansedd köpman i W., och hennes mor Tar den
sip-pasle och högfärdigaste köpmansfrn, som kan gli
ett par skor. Hen kors, hvad allt detta bar illa
tillhopa! Den unga Prostinnan bftd’ grit och annat,
fast hon inte l&tsade om det för Prosten, för att
de p! sitt stora hem-kom-öl i Fagra skalle hafve
bide den enas och andras sligt tillsammans på en
gång. Aldrig glömmer jag den dagen! Prostens
far var jusi, med respect att säga,––––contant
ett gammalt svin; söp, när han konde så få, och
hade aldrig dugat till någonting i alla sina
dagar, och Jade sig nu allmänt på latbänken, i
väntan, att Prosten skulle föda och göda honom och
hela siägten. (Och det fick Prosten ifren göra
slutligen.) Hans gumma — Prostens mor — var
jnst late heller att skryta med. Förr hadc hon
alltid varit en eubba och ett kräk — och hsft ett
snuskigt hus; men nu var hon så uppbiåst af
bondhögfärd öfver sonen sin, att hon visste ej, på
hvil-ken fet hon ville stå imellanåt. — Men den
dagen åter, — då stora calaset var, — då kröp hon
ihop och var så ödmjuk som en rem, och så
vå-pig och förlägen, och skulle persuaderas och
knuffas fram vid alla tillfällen. Jag vet visst, att jag
på den välsignade dagen skrek: ”Var så god, —
kära mor Anna! Stig på, stig pi, — kära mor
Anna! Tag för sig, för all del, — kära mor Anna!” —
— tills jag var alldeles hes. Prostens yngre bror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
