Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståud uti sig, skola vara borta, ty nu borde hä«
•ten ridas, just nu Sr det •& illa, att han ej
ri-des, när han krånglat •& förb.
— Jag akall sitta upp — sade Herman, och med
ett spr&ng var han pi hästen.
Detta beslut — var ögonblickets verk. Alarik
drog litet pä deu lilla trotsiga öfverläppen och
gaf till en förfärlig klatsch med chambri&ren;
men, till bäde hans och Capitalo’s förvåning, satt
Herman, som hade han varit fastvuxen vid den ystra
hästen, och styrde honom ledigt och med van
hand. Efter flera häftiga volter och vändningar
genom volten, stadnade Herman slutligen, för att
lita hästen n&got litet hemta sig.
— Har Herr*n ridit förr? — frågade Capitain’, —
som icke läogre kunde styra sin nyfikenhet.
— Det var en fråga, Ijuflig och klar, — sade
Alarik, gapskrattande. — Man skall vara en sådan
krabbtaska som Capitain’ sjelf, för att inte se, att
den, som tå sitter på en bäst, har suttit der förr
med stor heder. För hvem har Herr Wilson lärt
att rida? — frågade Alarik, vändande sig till
Herman, 8om tagit utaf sin lilla mössa och torkade
svetten ur pannan efter den häftiga ridten.
—- För Malmerfeldt — och äfven något litet
för Bahr.
— Jag skulle snarare trott, att Herr’n lärt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
