Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flyinge af Ehrengranath, ty så föreföll det mig
—- annarkte Alarik.
Herman gjorde en nekande böjning p&
huf-rudet, och ridten fortsattes å nyo en lång stond,
till allas nöje, och till stor förundran för ett par
de skönaste ögon, som kanske någonsin blickat
tram bakom en cabinets-jalousie, för att se ert
ung athletisk man med vighet, styrka, skicklig*
het och behag styra en eldig hast.
Ack, du rörliga qvinnohjerta, som en gdng
börjat slå, livad du kan sattas i for en undrans*
vård fart af små, besynnerliga, outgrundliga ting?
—- — Men mera derom framdeles! —— — — Ntt
vandrade de trenne berrarne, efter slutad rid t, å*
ter’ upp till slottet, språkande gfadt och IHligt om
hästar och ridning och dylikt. Herman vexlade
flera ord med Alarik på denna — några
hundrade alnar långa promenade, in förut på en tid af
flera månader.
Men vid bordet, om middagen, var Hermati
lika tyst, lika sluten och rodnade blott, utan att
sjelf begripa, hvarföre, då Alarik berättade
Gref-ven, hvflken skicklig ryttare Herr Wilson var.
Äfven för Blenda talade Alsrik om det, och hon
kunde heller ieke förstå sjelf, hvarföre hon högt
rodnande svarade: — ’"Ja så!” — i stallet att, — —
som hade varit henne vida likare, helt öppet algs:
— ”Ja, det såg J8g från mitt cabinetsfenster.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
