Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sa
hopp aa «t, hrad dig betrMfade?––––-Att ned*
draga dig till sig gesoos ett brott, — det ligger
troligen alldeles utom kretsen« af hans resa
tankar, — — och, detta oberiknadt, — — hrad ut-
sigt köade han ril haffa, att du9–––-du — nå-
goB8la, al långe rerlden atod, konde kanna att
tUlbftra honom?–––-Yore do in fri insen gin-
ger, — — — — aknile du ån blifra det en gång
framdeles — (Alarik sackade djopt), — — så —
•å–––-rare r&l han ftndå alltid lika långt ifrån
din genkirlek — och ntan hopp om en sådan, —
— — och så––––––––
— O, do förblindade, kortsynta Alarik! —infall
Blenda med yttersta tifligbet — Tror dn ril, att
qrinnolijeri8i hinner nigra ståndsskilnader?
Alarik hade talat lognt och sansadt, talat
enligt sin tro och ifrertygelse och trodde, att
Blenda afhörde honom, nngsfir i samma lugna
sinnea-stinning, om ett nistan likgilhigt ämne. Man
döme derföre om hans förrftning, nir han, —
rid Blendas utrop, — kastar blicken pi henne och
Baner henne med brinnande kinder, darrande
lip-par, och storn tirgr skymma hennes dgoa*
— Blenda! — sade Alarik, — Hr adan denna upp*
rallning af kinttor? — — — Har jag sagt nigot,
•om plkgat eller atott dig, al ret Gud och mitt
eget aamrete, att — — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
