Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
its
myckel dåliga hjerta, — — ty ti der ungefftr
▼oro de båda systrarné af naturen lottade.
Imellertid ilade tickilidan lustigt fram på
etn glatta ban’ i glindrande månsken och med klart
klingande bjellror, som Alarik och Herman stlmft
med stort besvir, harmoniskt rena. Men med
alla. Blendas tankar ville det icke gå efter
utrik-ning. Hon hade riknat på lugn, — ro — och en
ostord ensamhet; men intet af detta infann sigf
ty en obestämd inre oro följde henne, och, som
Herman tyckte, att kasken körde ovanligt
vårdslöst och vådligt, kom han ganska ofta fram till
tick8lådan, dels för att hålla uti den* dels för att
uppmana kusken att köra försigtigare och Inte
flyga på detta sitt.
— Åb, lappri, det går nog galant och bra! —•
■ade kusken — Det må vftl jag förstå!
Blenda kinde sig snart ifven ridd, ty
tick-iltdan slingde från höger till venster, och, når
Herman, — springande bredvid slidan och håU
lande i vagnsdörren, hvars fenster Blenda ned*
fillt, — slutligen helt allvarsamt sade till kusken,
att, körde han icke genast långsamt och ordent*
Ngt, så satte sig Herman sjelf opp att köra, — —
då lade Blenda sagta sin hand på Hermans och
•ade innu en gång: "Tack!” — — Herman sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
