Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ir«
till. Men hu vaknade han nr sin Ijofva villa och
avarade:
— Nej, thy värr!–––Baron Alarik är icke har,
och ingen annan ens, än den Grefvinnan kanske
minst vill betjenas ntaf.
Blenda aåg på honom med stora ögon,
sansade nn på en gång hela förhållandet och sade:
— Det har vält med täckslädan, och Herr
Wil-son har burit mig in i denna stuga! Är det
inte så?
— Jo, — svarade Herman — så är det
olyckligtvis; men huru mår Greft innan? Grefvinnan
måste hafva skadat sig på något sätt, ty det var
blod i den snö, som inträngt genom det öppna
vagnsfenstret.
— Det känner jag inte, — svarade Blenda, och
hennes öga hviiade för första gången oafvändt
på Herman. Han stod ännu bredvid hennes bädd;
af en oemotståndlig känsla tog Blenda hans liand,
tryckte den sagta — och sade ännu en gång blott
det enda ordet: ”Tack!” — — i hvilket kan ligga
så mycket, eller så litet, allt efter den blick, som
bifogas. Herman tog med förtjusning denna hand
joch skulle just föra den till sina läppar, då han
fick se den vara färgad af blod. Af en
ovillkorlig och oemotståndlig känsla var nn Hermans
första rörelse att med sina läppar snga bort detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
