- Project Runeberg -  Stånds-paralleler tecknade af författaren till Cousinerna /
212

(1838) [MARC] Author: Sophie von Knorring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lig, hora bildad och instruerad och skicklig has

ock Sr, — så––––-är han likväl en Informator och

måste så behandlas, på det han inte skall komma
en handsbredd öfver den barrière, som i ail
ewg-het dock står imellan oss och denna klass. Och
laga åfven, söta Blenda, — att din man snart§or
honom någon passande present, ungefär af samma
värde som de tolf ducaterna — och kanske litet
derutöfver, ty att stå i obligation hos sådant folk
är en plåga; och hvad jag% — om jag far säga ut
min mening, — kallar för en högst malplacerad
stolthet och sjelfständighet, ja, till och med litet
impertinence, att så der Återlemna en Julklapp,
som man fått,––––det tycker han %is*t är nå-

got särdeles högsinnadt, — ridderligt, — Romerskt,
— högst charmant — med ett ord, — och som
fullkomligt — i hans tanka — sätter honora au
niveau med oss. Han besinnar då likväl inte, att,
när inan kan taga emot lön och daglig kost af en
enskild person, så är det en rätt opassande
bondhögfärd, att ej af denna samma sin principal
kunna taga en cadeau, den må då sedan bestå i
penningar eller ht ad som helst, särdeles när den
verkligen är så hederlig och utan allt mesquine*
rie, som här var händelsen. Nej, min söta
Blenda, tro mig! — Deras storsinne och småaktighet
förstå vi oss icke på; det ena lika så litet som
det andra,’ och derföre — — lemna vi dem
ock i deras värde —och böra tacka Glid, ju
mindre vi komma i contact med denna sort. Men
här predikar jag helt onödigt, — tilläde
Amiralskan, leende — ty detta förstår du och din man
fulit ut lika väl som jag, och, hade jag
inteblif-vit så uppskrämd af den anekdoten, jag talade om
nyss, så hade jag troligen aldrig kostat ett ord
på detta onödiga ämne.

Blenda började genast ett nytt, — glad att
vara quiti det förra, och äudå, — oaktadl kon ic-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksmstands/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free