Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjunga med henne, och jemnt värdet: "Herr
Wilson, och Herr Wilsou, –––-som jag känt, allt
sedan vi voro dagligen tillsammans i Uppsala"« —*
Och, nir hon talade med honom, sft var det jemnt:
”Minns Herr Wilson det, och minns Herr Wilson
det?"–––-och a& ett skratt och ett fnissande
och eviga tal om Uppsalaboar, som ingen annan
Jcaude» Men nu slipper jag, Gud ske lof! att se
henne; ty, sedan Julen är Jförbj, hafva vi varit o*
betydligt ihopa med JLftgroans pi Svaneboda, ty
Orefvinnau säger visst ingenting om hvarken dem
eller andra» men jag är nog sft slug och ser, att
hon inte tycker för mycket om dem, hvarken den
välsignade hagmantkan, som krusar och är så
underdånig för alla de förnäma, men sä knåppig
och högfärdig mot annat folk, — eller hennes
Mamsell. Grefvinn&ji ser alltjd sft förnam nt, ja,
just som en drottning, när hon är tillsammans
med dem, ehuru hon alltjd ar fasligt artig mot
dem« Nu hafva vi en sft t redig tid. Hagarne
börja att länga sig, sft att man kan hiuna med
nftgot, och snart stundar den söta vftren.
Gref-% innan år sig alltid lik, söt och gudomlig, som
vanligt; men till och med Grefven år bra nog.
Men i Julas var han faslig. Det var stört
ornöj-ligt att göra honom till pass. Sft knarrig och
vresig såg jag honom aldrig förr, och till och med
mot Grefvinnan, — den ängeln, som alltid står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
