Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han med en stark själs hela kraft föresatt m|
att icke draga henne en tums bredd från den vig,
hen borde gå. Herman gjorde det dock sig
ovetande, ty Blendaa karlek stegrades för hvarje dag,
af att hos Hervftan finna denna öfverläg&enhet i
allt, detta rena, for dygd och religion varma,
hjer-fa, detta klart och i botten utbildade förstånd,
och dertill — icke allenast kunskaper och ett rikt
vetande af allt, långt öfver alla dem, med hvilka
Blenda fornt stått i förbindelse, utan alla yttre
förmåner afven, hvilka moder natur så frikostigt
tilldelat denna sin gunstling. Det var icke med
pedantisk scholifver, som Herman meddelade sina
tankar till.Blenda eller begvarade hennes frågor,
nir de låste tillsammans, utan det var det verk*
liga vetandet och vanan att tåuka djupt, som då
iklädde sig en fint bildad verldsmans iåtts,
behagliga satt att göra sig förstådd och att med
vanliga ord, ouppblandade af lirda termer och
metapbyaiska talesått, bibringa Blenda stora, hö*
ga, djupa tankar, som annars troligen i all
evighet hade legat och slumrat hos henne. Herman,
fast oeh orubblig i sina grundsatser, åtminstone
aå mycket man vid hans år kan det vara, hade i
sina ajalsförmögenbeter en åter oeh ovanlig
böjlighet, aom af kårleken förvandlades till en
verklig smidighet. Sålunda stod det i hans magi att
med Blenda tala öfver samma imnen, -och i full*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
