Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot Clas Ulrik, som hon tyckte för hvarje dag
utvecklade en ny egenskap, öm och välgörande mot
fattiga och nödlidande hade Blenda alltid varit;
nu — hade hon varit i stånd att lida nöd sjeif
heldre, än attafståden— hjertats tillfredsställelse
— att f& hjelpa, hugna och trösta andra«
I slutet af April skref bon en dag till Alarik
och Rosa ungefär som följer:
— — — — — Ack, J arma Stockholmare, hura
jag beklagar eder! Nu börjen J plågas och
qväl-jaa åt tankau, att eder härliga vinter är förbi, att
dagarne blifva så långa, och nätterna så korta, att
solen skall upptäcka, hvad det bedrägliga och
dä-rande lampskenet dolde, att man snart skall tåga
utaf till landet,–––— kariarne för att göra den
lilla nytia de förmå, fruntimren för att
ekonomi-sera, brodera, salta på sina minnen och sockra pä
sina förhoppningar. — Stackars folk! Hvad jag
beklagar eder, men livad jag är glad att slippa
alla edra sommarbekymmer! Herrarnes känner jag
mindre, men vet dock, att de ’Hittias i massa, — —
ifrån svårigheten att få pengar att resa med —
till svårigheten att få blauksmörjs, som man kan
resa med. Men, J arma Stoekfiolmiennes, hvadjag
▼il kan se all den packning och stufning, som nu
egcr rum för eder, alla de odrägliga visiter, som
»u skola göras ot^b «mottagas, och der lyckan är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
