Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne föraktlig och kort derefter förhatlig i
Hermans ögon. Kårleken hemtar p& det sattet ofta
sin styrka i ain egen svaghet, och dygden smittar
och drager med sig, likasom lasten. Lycklig den,
som blott kommer i contact med den förra, och
lycklig Blenda, att Herman var så stark och så i
hjertat ren och god, som få det äro!
En serie af tjufva, sköna dagar följde m>.
Herman och Blenda nndveko icke mer hvarandra,
utan, förlitande sig på sin egen och hvarandras
styrka, framlefde de en tid så Ijoft och härligt,
att mångens hela lifstid ej förmår nppvisa knappt
en sådan dag. Men deras ephemeriska lycka var
slottet, som byggdes på isen: regn eller solsken
skulle smålta bort det, eller ock skulle sjelfva
i-senrerana af egen kyla, och slottet sjunka, ty
¿e-std kunde det ej, under ingen, hvarken köld-
eller virmegrad.
För att resa en oöfverstiglig mur imellan sig
och sina varma, lifliga sinnen, hade Herman och
Blenda, ntan aftal, likasom mött hvarandra i des
punkten, att ofta tillsaramana tala i religion.
Herman bibringade Blenda en mangd nya åsigter.
Hvad som ferot syntes henne orimligt och
sagolikt, blef genom Hermans tydning så ljust, så klart,
så mågligt att med de Ijnfvaste, de tröstefullaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
