Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Åh kom, hvad vacker ho’ år! — Det år ho’t
«ora å* tå go’ mot alla fattiga och sjuka! Ah, te
den lille Guds ängeln, ho’ har i nafven! Åh, te
lille Grefven! Hur’ han har vuxit obegripligt,
och ter 8å artig och galant ut!
jBlenda nickade vänligt åt höger och venster,
men kånde något trångt om brottet, då hon tånkte
på, att Herman »kulle tala (ill allt detta myckna folk.
”Min Gud! Hvad jag skulle darra och vara rådd!”
4äukte hon. — Ulla gjorde henne tagta
uppmärk-tam p&, huru mangranut alla ortens hermkaper
infunnit tig, — ”troligen för att få höra Herr
Wll-son”, — tilläde hon. Blendas hjerta tlog häftigt,
ochfion svarade litet siumplikt, litet
kastboksak-tigt på graan-herrskapernas frågor om heiea och
mera dylikt. Då ringdes Snnu en gång, och nu
gjorde Blenda en artig aftkedsböjning på titt
skona hufvud, och gick ,in ! kyrkan, och fram till
främsta banken I choret, ty äfven i denna kyrka
tillhörde den Grefven på Lindsjö.
Den ljufva, heliga oro, som Blenda kände,när
hon lutade tig ned, för att till fall andakt samla
alla sina tankar, kunde man svårligen göra fattlig.
Hon längtade och hon fruktade att se Herman
uppträda som Herrans tolk. Hon bad innerligen
Gud, att han måtte låta henne glömma tolken för
Gudomen och icke göra tvärtom. Hon iugnadea
något af bönen; men, när blotta ljudet af Hermans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
