Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
itt, om» han finge rum, borde äfven väl han
flyttas in i sängkammaren.
— Ack, nej, min bästa Ludvig! — sade
Gref-vinnan och dolde , hela siu invärtes otålighet —
Då störde och väckte de ju hvarandra, de
stackars små uugarne, om de någonsin skulle få
någon liten sömn eller ro.
Detta vai^ då ett argument, som man ingen
Euklides behöfde för att bevisa rimligheten
ut-af, och Grefien gaf med sig; men af hela hana
sitt att tala och befalla i saken framlyste hans
stora förkärlek till Clas Ulrik framför den lilla
flickan, om hvilken han nästan icke brydde sig
det ringaste. — Ack, livad det bet iq i Bletidas
hjerta och gjorde tomt och öde, på den lilla plats
der, som hennes make innehaft! Att Grefven
skulle älska äfvenväl sitt yngsta barn, var ett
nödvändigt villkor, för att Blenda skulle kunna
känna , den minsta tillgifvenhet för honom, och, när
det ena icke var, uteblef ock det andra.
Blenda, Herman och Ulla delade sig imellan
Omsorgen om barnen och voro skiftesvis hos dem.
Besynnerligt nog! Grefvens förkärlek till Clas
Ulrik förtog icke det ringaste af den ömhet, som
filenda för hvar stnnd kände vexa i sitt hjerta
Vill den lilla moderlösa gossen, och med innerlig
tillfredsställelse såg hon, huru glad han lilef, hvar
gång hon kom in till honom, hur* bjertligt han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
