Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ios
tom den andra; men, — —–––––-huru det an må
vara, och huru tv&rt det Är att förklara hot en
menniska, tom i det hela frade ett verkligen godt
och känslofullt hjerta, hon kande dock,–––midt
under tin bedröfvelae, en vitt njutning af allt
detta bestyr, — — af att — — ännu en
gång—vara allrådande på Lindsjö, ty från deit stund, hon
kom, hade vftr goda Grefie ingen egen villja, fatt
han tå trodde. Ilan hade aå vant tig att på en
gång befalla och lyda syster Regina, och hon
hade så vant sig att stilla alla siua anordningar så,
att Grefven alltid trodde dem emanera dfrecte
från honom sjelf, och deraf rådde i allmanhet den
aldra basta harmoni mellan dessa båda syskon,
hvllka just tycktes vara skapade för hvarandra
och för alldeles ingen annan.
Som syster Regina var ett ganska klokt och
mångförstånligt fruntimmer, voro alla hennes arran
gementer högst val ordnade, och, om det bråkade»
litet mer an det behöfdes, så låg detta både i
Grefvens och hans Grefliga systers natur. Och ho
kan förmå förneka sin natur! — Capitainen var
dem en dråplig hjglp; men Ulla hade bestamdt un *
danbedt sig allt annat bestyr, Sn hvad som rörde
Grefvinnan omedelbarligen. Deremot har Fröken
Regina genast skickat efter en gammal van ”Hj» I
pa”,— en Gnplan«-Frn, som stod mycket \ al i Frö
-ken lieginas vantar, och med dessa (Capifain’ och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
