Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
SVENSKA LEDAMÖTER
Af bestämmelserna i detta kapitel, hvilket i öfrigt
handlar om ceremonierna vid nya ledamöters introduktion och
om deras rösträtt, upptogs endast stadgandet i § 1 uti de
grundregler, som den 31 mars 1741 erhöllo kunglig
stadfästelse. Kapitlets öfriga innehåll samt de ursprungliga
grundreglernas bestämmelser om »Betjeningen vid Academien»
infördes, jämte en del föreskrifter rörande Handlingarnas
redaktion och utgifvande m. m., i en särskild författning, hvilken
under namn af »Oeconomiska grundreglor» af akademien
stadfästes d. 13 febr. och 1 mars 1740. Dessa regler blefvo
emellertid icke tryckta, och själfva handskriften synes redan
under 1700-talet ha förkommit.
Icke blott grundreglerna utan äfven öfverläggningarna
vid akademiens första sammankomster vittna om stiftarnes
allvarliga föresats att med sig förena endast sådana personer,
som kunde och ville kraftigt befordra den nya inrättningens
syftemål. I grundreglernas inledning säges, att akademien
vore angelägen att äga »inga andre lemmar än förnuftige,
ärlige och sit fädernesland älskande medborgare, utan at binda
sig hvarken til någon föreskrefven ålder, tienst och embetes
värdighet, eller til et vist inskränkt antal af personer». I
samma syfte infördes i den ofvan citerade första paragrafen
såsom villkor för ledamotskapet »kärlek för nyttiga
vetenskaper» och »insikt i någon viss del af dem», ett stadgande
som äfven till ordalydelsen var direkt föranledt af ett vid
den första sammankomsten uppläst bref från professor Anders
Celsius i Uppsala, och som af denne motiverades med
yttrandet, att »eljest somlige torde villa vara med allenast för
namnets skull samt andra politiska orsaker», och hvartill
han lade förhoppningen, »at uti den societeten en riksråd icke
skall hålla sig för god at sittja til bords med en
handtverkare, som ofta kan göra riket mera nytta än den som trampat
på Parnassi högder öfver 40 år». — »I anledning af detta
bref, säger protokollet, funno samtelige Herrar godt at den
däruti præcaverade omständigheten, vid nya ledamöters
antagande, kommer at uti grundreglorna införas.»
Detsamma inskärptes ytterligare vid sammankomsten d.
6 juni, då fråga förekom, »huruvida Academien ville, såsom
uti andra societeter sker, antaga någon, som bekläder et eller
annat högt ämbete, til Membrum honorarium*. Med
anledning häraf beslöts enhälligt, »at denna omständigheten skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
