Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
SVENSKA LEDAMÖTER
Som man också icke hade anledning att förmoda, det nyssnämnde
Herrar skulle hädanefter blifva mer nyttige är hittils, så funno också
Deputerade för skäligt, att de icke mer borde räknas ibland Academiens
hundrade Ledamöter, och således icke heller ibland dem i Almanachan
upptagas, intill dess att de viste så nöjagtiga prof af sin nit för Academien,
att de sådant förtjente.
Utom de nu anförde, voro också 2:ne andre Ledamöter, näml.
Bergs-Rådet Hr. Baron Funk och Bergmästaren Leijel, som befunnos på lång tid
icke hafva låtit förmärka särdeles omtanke för Academiens välgång; men
som desse dels af trägna ämbets göromål, dels af sina år kunde vara
ur-sägtade, hälst de förut på flera sätt tillkännagifvit, att de älskade
Academien, så tyckte Deputerade billigt vara, att dem tills vidare bibehålla, och
nu endast låta afgå till dem en liten påminnelse om den 5:e § i Lagen.
A. M. v. Arbin. B. Bergius. Pehr Wargentin.
J. L. Odhelius. Henr. Nicander.
Detta protokoll föredrogs d. 24 sept. 1783 »uti conclav,
sedan alle främmande blifvit utviste», och blef »af
pluralite-ten gilladt, ehuru en och annan talte för professoren
Rosen-hlad, såsom en vid universitetet i Lund förtjänt man; men»,
tillägges det, »som Kongl. Academien d. 6 nov. förledet år
engång afsagt sig domsrättighet vid uteslutningen och
utom-dess nu äfven var pluralitet för deputationens göromål, så
kunde på denna talan intet afseende göras».
Afsikten med det onekligen i flera afseenden egendomliga
förfarandet var, att saken skulle förlöpa helt och hållet i
tysthet; måhända lyckades man häri så grundligt, att den
inom akademien själf råkade i glömska, ty på annat sätt kan
man knappast förklara, att öfver en af de uteslutna,
Rosenblad, inom akademien tolf år efter hans död hölls en
högtidlig parentation, hvarvid loford om hans person och hans
verksamhet icke sparades.1
I själfva valsättet företogs under de första åren af
akademiens tillvaro ingen väsentligare förändring. Tvifvelsmålet
huruvida en person, som en gång fallit igenom, kunde ånyo
föreslås, löstes jakande d. 20 juni 1741, med tillägget att för
sådant fall bordläggning af förslaget icke vore behöfligt. Den
18 jan. 1746 förekom för första gången, att vid ett val
nejrösterna uppgingo till jämnt en fjärdedel af jarösterna, och
»då därom ej något var stadgadt, beslöt Academien, att denna
1 Åminnelsetal öfver E. Rosenblad af J. L. Odhelius d. 14 maj 1808.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
