Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
SVENSKA LEDAMÖTER
ningen, först öfver de äldre och sedan de yngre candidaterne, efter deras
nummer. Hvar och en som får fulla *!t af rösterne blifve ledamot. När
så månge nye ledamöter blifvit valde, som förut varit öfverenskommit,
af-stadnar omröstningen, och de öfrige candidater besparas til nästa år.
11. Om någon candidat vid denne senare omröstning ej fått fulla
tre-fjerdedelar af rösterne, blifve han ändock än et år candidat, dock så,
at han förlorar sin nummer och blir den siste af de öfrige candidaterne.
Men blir han följande året å nyo utvoterad, uteslutes då äfven af candidat
listan, och kan ej å nyo föreslås utan nya skäl.
12. Vid förenämnde omröstningar gälle ingens röst, som ej vid
sammankomsten då är sjelf närvarande.
13. När ny ledamot är väld, notifieeras ej des val uti de allmänna
tidningarne, förr än han munteligen eller skrifteligen låtit förstå, at han
är nögd at ingå de förbindelser, som grundreglorna honom ålägga.
14. Då ledamöters val, eller öfverläggningar derom förehafvas i
Academien, må ingen utom Academiens ledamöter vara tilstädes.
Dessa bestämmelser skulle till en början gälla under en
tid af tre år; »men år 1765 kan åter komma under
öfverläggning, huruvida de må förbättras, fastställas eller til ber
hagelig tid längre pröfvas». En ny pröfning kom dock icke
efter den förelagda tiden till stånd, och de antagna reglerna
fortforo att tillämpas, vare sig genom vanans makt eller
därför att, såsom senare påstods, de icke framkallade något
missnöje.
Olägenheterna af det komplicerade valsättet måste dock
omsider göra sig gällande. Dessa påpekades i ett d. 28 jan.
1795 uppläst dictamen af herr Odheuus, hvilket föranledde,
att akademien uppdrog åt kanslirådet Nils von Rosenstein
att i ärendet inkomma med sina tankar och afgifva förslag
till förbättring.
Det memorial, som han med anledning häraf afgaf d.
10 maj 1795, gick hufvudsakligen ut på, att den första
omröstningen, det s. k. scratinium, skulle afskaffas och att själfva
valet skulle ske så, att för hvart ledigt rum enhvar af de
närvarande skrefve på en sedel namnet på den af de
föreslagne, som han ansåge värdigast, då den som fått de flesta
rösterna vore lagligen väld. Härvid framkastades den tanken,
att det lämpligaste måhända vore, att ledamöterna fördelades
i vissa klasser, och att nyvalen gjordes beroende af de
ledigheter, som inom enhvar af dessa yppade sig.
Frågan om klassindelning var, såsom ofvan påvisats, ingen
nyhet i akademien; nu blef den ett af de viktigaste
momenten i diskussionen om en reform af valsättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
