Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SVENSKA LEDAMÖTER
huruvida till förestående val värdiga ledamotsämnen kunna
tryta eller icke»; och tre veckor därefter utsändes listor på
kandidaterna till de utom Stockholm vistande
klassmedlemmarna. Valförrättningen skedde två gånger årligen, höst och
vår, då på kungjord dag förslagen upplästes och förteckningar
på kandidaterna utdelades till de närvarande, hvilkas röster,
jämte de frånvarandes, sammanräknades. Den kandidat, som
därvid fått mer än hälften af de afgifna rösterna, var
antagen; om flera varit föreslagna och ingen erhållit absolut
majoritet, anställdes nytt val mellan de tre, som fått llesta rösterna,
och om därvid två eller flera uppnått lika röstetal, afgjordes
utgången genom lottning. Slutligen innehöll det fattade
beslutet
dels att »alla de, sora icke vunnit pluraliteten, blifva kvarstående
kandidater till en annan timande ledighet, och förbinda sig samtlige K.
Academiens ledamöter att aldrig för någon yppa namnen å desse ej mindre
aktningsvärde män, ehuru desamma kanske icke ägt den vid förevarande
ledigheten egentligen eftersökta särskilda insikten, eller icke af alla
leda-möterne varit nogsamt kände»;
dels att, »ifall en klass vid förefallande ledighet icke skulle hafva
tillgång på någon värdig kandidat, en annan klass därmed kan så öka sitt
antal, då två tredjedelar af Academiens närvarande ledamöter därtill gifva
sitt samtycke».
Uppenbart är, att den sålunda beslutade klassifikationen
icke på invalen kunde få det inflytande, som afsetts.
Initiativet till förslags framställande låg icke hos klasserna, och
för pröfningen af kandidaternas vetenskapliga kompetens var
högst ofullkomligt sörjdt. Berzelius, som i sin själfbiografi
i korthet redogör för det vid hans inträde i akademien
rådande förfarandet, säger, att »klassindelningen var utan allt
ändamål».1 Det var också på hans initiativ, som en ny
ordning sedermera kom till stånd. Dessförinnan hade dock
åtminstone en partiell förbättring blifvit införd genom
akademiens beslut d. 15 april 1814, som stadgade, med bibehållen
rätt för hvarje ledamot att oberoende af klasserna framställa
förslag, att hvarje klass ägde föreslå såväl antalet af de rum
i klassen, som den ansåg nödigt att vid samma val besätta,
som ock, utom de förut proponerade, sådana nya personer,
hvilka klassen ansåg förtjänta att af sig proponeras till
omröstning samma gång. I sammanhang härmed infördes den
förändringen att, då inom en klass flera rum voro lediga,
i J. Berzelius, själfbiografiska anteckningar, titg. genom H. G. Büderbaum, s. 115.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
