Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRESES
193
mening gällande genom införandet i 1741 års grundregler af
det alternativa stadgandet, att nytt presesval skulle ske »hvart
fjärdedels eller halft år».
Anledningen till att den kortare presidiitiden bibehölls,
och att frågan om dess förlängning, när den omsider åter
förekom, rönte motstånd äfven af Höpken, är förnämligast att
söka däri, att den fungerande preses betraktades som
ansvarig för, att ett kvartal af Handlingarna under hans tid skulle
utkomma; och Handlingarnas regelbundna utgifvande
kvartalsvis ansågs som ett hufvudmoment i akademiens verksamhet.
Då akademien slutligen, d. 26 april 1797, beslöt, »att
presesom-byten hädanefter skola ske allenast två gånger om året,
nämligen sex månader imellan hvarje», så tillades det, att
Handlingarna »icke dess mindre» skulle utgifvas kvartalsvis. Bland
skäl för förändringen hade förslagställaren, Liliestråle,
anfört, att den kortare tiden, »särdeles för en man, som har
trägna embets- och andra syslor at sköta, icke väl medgåfve
så fulkomligt utarbetande af presidiitalet, som præses sjelf
gärna skulle vilja, derigenom Academien ej mindre än
Pub-licum verkligen mycket kan förlora»; och »detta alena»,
till-lades det, »at probablement mer fullbordade præsidiital kunde
väntas, syntes vara tilräckligt motif för denna ändring, hälst
då deremot ingen olägenhet å andra sidan kunde befaras».
Det ettåriga presidiet infördes genom grundreglerna af
1820. Ehuru intet stadgadt hinder finnes för att en ledamot
mer än en gång kan väljas till preses, har sådant därefter
aldrig inträffat, under det att dess förinnan många innehade
presesvärdigheten två gånger, några ända till tre, hvilket väl
i viss mån berott af lottens inflytande på valet.
Listor i kronologisk ordning på dem, som varit preses,
hafva meddelats dels i Rosenhanes historia (t. o. m. 1808),
dels i A. J. StAhls Register öfver akademiens Handlingar
(t. o. m. 1825). Att här intaga en sådan lista för tiden före
1821 har ej ansetts nödigt, så mycket mindre som i den
ofvanstående ledamotsförteckningen uppgift införts om de
tider resp. ledamöter fungerat som preses.
Vet. Ak. Personfiirteckn.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
